Antagna sessioner till Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna 2010.
Följande sessioner har antagits till Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna 2010. För att anmäla intresse för att presentera vid en session, vänligen kontakta sessionsansvarig.
Sociala medier och vetenskaps- och teknikhistoria. Dags för teknik- och vetenskapshistoria 2.0?
Sessionsansvarig: Thomas Söderqvist thss@sund.ku.dk
Under de senaste 10 åren har sociala webmedier (wikis, blogs, Facebook, Twitter m.m.) revolutionerat hundratals miljoner människors sätt att använda webben. Vetenskaps- och teknologihistorisk samt STS-orienterad forskning och förmedling har däremot ännu inte förhållit sig särskilt aktivt till denna utveckling. Det är dock svårt att föreställa sig att dessa ämnen på sikt kan undgå att integrera sociala webmedier i sin praxis. I den här sessionen hade vi tänkt oss att reflektera över vilka konsekvenser sociala webmedier har för vår akademiska praxis – både idag och inom en överskådlig framtid. Vi kommer att ta utgångspunkt i våra egna erfarenheter av sociala webmedier och i en del aktuell forskning på området. I god social webmedie-anda vil vi gärna engagera konferensdeltagarna och sessionen kommer därför att organiseras som en kombination av korta inlägg och diskussion. Som förberedelse av sessionen kommer vi också att upprätta ett virtuellt rum på ett eller flera medier (Facebook? blog?) i september.
Att mäta naturen
Sessionsansvarig: Birgit Karlsson birgit.karlsson@econhist.gu.se
Miljövärdering spelar en central roll i den samhällsvetenskapliga miljödebatten. På senare tid har begrepp som naturkapital och ekosystemtjänster varit frekventa men omdiskuterade analytiska redskap. När dessa begrepp skall konkretiseras ställs olika värderingsgrunder mot varandra. Dagens debatt har rötter långt bak i tiden. I samband med industrialiseringen kom nya aspekter av naturens resurser att betraktas, inte bara som naturtillgångar att utvinna, utan som ett kapital att förvalta, transferera och beskatta. Med denna utveckling följer ett växande behov av att mäta, värdera och inventera naturen. Det gäller såväl i dess roll som enskild egendom som redovisas och värderas för att underlätta exempelvis försäljning, belåning eller upprättandet av rationella hushållsplaner som i des roll som nationalförmögenhet som inventeras och kartläggs i exempelvis geologiska undersökningar eller skogstaxeringar.
I de metoder och procedurer som utvecklas i detta syfte samverkar olika vetenskapliga traditioner såsom naturvetenskaplig klassificering statistisk sampling och ekonomiska analys. Men här konfronteras också olika sätta att värdera naturen dess betydelse på ett filosofiskt och ideologiskt plan. Vissa naturvärden kan prissättas på en marknad medan andra som tillgången till exempelvis rekreation eller biologisk mångfald är svårare att kvantifiera. Om framtida tillgångar och möjligheter skall vägas mot samtida exploatering eller om risker och ofullständig information skall värderas krävs såväl teknisk analys som normativa ställningstaganden
Vi föreslår en session som kombinerar idé- och vetenskapshistoriska aspekter med ekonomiska perspektiv på mätandet av naturen.
Vetenskap och publik kunskapsbildning
Sessionsansvarig: Johan Kärnfelt, johan.karnfelt@lir.gu.se
Begreppet publik kunskapsbildning, på engelska närmast public apropriation of science, försöker fånga de kunskapsbildningsaktiviteter som ett vetenskapligt tankegods föranleder hos lekmän. Med begreppet följer alltså att vetenskapens publiker uppfattas som mer eller mindre aktiva instanser, snarare än som passivt tillbakalutade människor som sväljer vetenskapen hel. Så tillvida ansluter tematiken till sessionen om ”Medborgarskap, vetenskap och demokrati”. Men istället för att fokusera på de demokratifrågor och den politiska diskurs som där är aktuellt, kommer vi att ägna oss åt ett antal historiska fall där olika publiker använt vetenskaplig kunskap för att skapa en egen plats i världen och som i förlängningen av detta själva försökt bidra till den vetenskapliga kunskapsbildningen.
Medborgarskap, vetenskap och demokrati: teoretiska och metodologiska resurser för historiska studier?
Sessionsansvarig: Dick Kasperowski, dick.kasperowski@theorysc.gu.se
Idag är det inte ovanligt att tala om kulturella, etniska, globala, ekologiska, bio- eller vetenskapliga medborgarskap. Studiet av en rad samtidsfrågor med begreppet medborgarskap verkar i dessa sammanhang vila på och bli ett uttryck för behovet att begreppsliggöra en faktisk, eftersträvansvärd eller problematisk men i alla händelser genomgripande mångfald, diversifiering och svåröverblickbarhet som ingår i de samhälleliga besluts- och styrprocesserna och gör dem svårhanterliga.
Begreppet vetenskapligt medborgarskap är därmed ett svar på behovet av ett analytiskt ramverk för att fånga en decentralisering av statens och vetenskapens inflytande och kontroll över regleringar av samhällets vägval i enlighet med ökad komplexitet och fragmentering. Här skapas, menar flera bedömare, ett medborgerligt utrymme för rättigheter i förhållande till den vetenskapliga kunskapen när osäkerheter i någon mening framträder.
Detta analytiska ramverk har hittills i huvudsak tillämpats på samtida problematiker. Inom denna session välkomnar vi bidrag som i bred mening har ambitionen att diskutera detta analytiska ramverks tillämpbarhet på historiskt material.
Industriforskningsinstitut: politik och praktik i forskningslandskapets gränsområden.
Sessionsansvarig: Ingemar Pettersson, ingemar2@kth.se
Korrosionsinstitutet, Svenska institutet för konserveringsforskning, Svenska träforskningsinstitutet, Svenska silikatforskningsinstitutet, Ytkemiska institutet och Metallografiska institutet är olika exempel på svenska statsunderstödda industriforskningsinstitut som upprättats under 1900-talet. Kort förklarat rör det sig om forskningsanläggningar som inte tillhört universitets- eller högskoleorganisationen och som har haft som främsta uppgift att gynna teknisk utveckling inom näringslivet. I Sverige har industriforskningsinstitut historiskt sett haft en marginell placering i förhållande till den forskning som har bedrivits inom universitet och högskolor. I flera andra europeiska länder (däribland Tyskland, som behandlas i ett av sessionens bidrag) har industriforskningsinstitut däremot haft förhållandevis framskjutna positioner.
Industriforskningsinstitut kan inte knytas till några fixerade roller i ett forskningslandskap och utgångspunkten för sessionen är att dess funktioner har omtolkats och förändrats utifrån olika ideal och föreställningar kring kunskapens roll i samhället. Som viktiga faktorer i detta sammanhang kan nämnas idéer kring relationen mellan vetenskaplig kunskapsproduktion och teknisk tillämpning, ekonomiska teorier kring statens funktion för teknikutveckling och industriell tillväxt, industrins förändrade sammansättning samt olika föreställningar om universitetens och högskolornas centrala uppgifter. I Sverige har de offentligt finansierade industriforskningsinstituten således under vissa förhållanden lanserats som kunskapsproducerande grundforskningsinstitut medan de under andra förhållanden främst har setts som kunskapsförmedlande institut för tillämpad forskning. Under alla förhållanden har dock industriforskningsinstituten befunnit sig i olika gränsområden. Som utförare av industriellt inriktad forskning har dessa institut inte bara verkat i skärningspunkten mellan statliga och privata intressesfärer, de har även förenat akademiska och industriella normer och på olika vis funnits placerade inom spannet mellan grundforskning och tillämpad forskning.
De respektive bidragen inom sessionen utforskar dessa gränsområden utifrån olika utgångspunkter. Thomas Kaiserfelds framställning visar hur 1900-talets svenska industriforskningsinstitut kan relateras till ett problem kring tekniköverföring som sedan 1600-talet givits olika lösningar i form av akademier, särskilda sällskap, tekniska högskolor och universitet. Ingemar Petterssons framställning gestaltar hur och varför stat och industri från mellankrigstid till 1960-tal gemensamt skapade och finansierade en rad forskningsinstitut. Maja Fjæstad visar i sin framställning hur de tyska institutsorganisationerna Max-Planck-Gesellschaft och Fraunhofer Gesellschaft vuxit fram ur Tysklands särpräglade historiska situation och hur grundforskning och tillämpad forskning kan knytas till ideal kring politiskt oberoende och ekonomisk tillväxt. Katarina Larsens bidrag behandlar den svenska skogsproduktforskningens mål och medel under 1900-talets andra hälft och belyser bland annat den tidens utvecklingsprojekt inom träforskningen och hur den svenska organiseringen av skogsproduktforskning förhöll sig till den internationella utvecklingen inom området.
I den goda stadens tjänst – teknokrater, aktivister och omvandlingen av de svenska städerna 1950–1980
Sessionsansvarig: Tomas Nilson, tomas.nilson@history.gu.se
Under efterkrigstiden omvandlades de svenska städerna på ett mycket genomgripande sätt: äldre bostadsbestånd sanerades och en ny typ av bebyggelse – uppställd efter strikta modernistiska principer – växte fram istället. Den ”goda staden” tog alltså snabbt form. Men för vem? Kritiken mot ”rivningshysterin” och de ideal som låg bakom intensifierades under perioden, och resulterade i en rad protesaktioner och bildandet av motståndsgrupper.
Den föreslagna sessionen avser att diskutera detta från två perspektiv: teknokraternas och aktivisternas. De förra ville snabbast möjligt riva den äldre bebyggelsen, vilken de starkt förknippade med ett förgånget samhälle, med klassklyftor, orättvisor, nöd och fattigdom, och ersätta den med moderna lägenheter byggda efter de senaste byggnormerna. De senare däremot, ville bevara husen som de ansåg representerade både arkitektoniska som kulturhistoriska värden i sig.
Praktiker i vård och medicin
Sessionsansvarig: Margareta Hallberg margareta.hallberg@theorysc.gu.se
Vård och medicin har länge stått i fokus för humanvetenskaplig forskning, både inom som utanför STS. Det i vid mening medicinska fältet har en central plats i samhällets utveckling och förändring, såväl som gränsmarkör mellan sjukt/friskt, hälsa/ohälsa, normalt/onormalt, nödvändigt/onödigt, som betydande ekonomisk maktfaktor genom bland annat teknologiska innovationer och läkemedelsindustri. Vård och medicin kan studeras på mängder av sätt från olika utgångspunkter och med skilda objekt och nivåer i centrum.
I denna session vill vi samla presentationer av forskning om vård och medicin ur olika perspektiv där såväl historiska som samtida processer belyses. Vi välkomnar både internationella och nationella exempel, både vetenskaps- och teknikorienterade och olika ämnesområden.
Kärnkraft och kärnavfall
Sessionsansvarig: Mats Andrén mats.andren@idehist.gu.se
Kärnkraft har under ett halvt sekel varit en del av energiproduktionen i den industrialiserade världen. Kärnkraft var till en början föremål för drömmar om ren energi i stora mängder. Ett av dess stora problem har visat sig vara kärnavfallet som kräver isolering från biosfären under en tid så utsträckt att den ur mänskligt perspektiv framstår som en evighet. Argumenten för kärnkraft har skiftat från idén om nationellt oberoende till att idag betona klimatfrågan. Sessionen är öppen för bidrag som behandlar det svenska kärnkraftsprogrammet och den svenska kärnavfallshanteringen i historisk belysning. Bidragen kan ta upp enskilda fall, liksom övergripande perspektiv och jämförelser med internationella fall och förhållanden.
Följande sessioner har antagits till Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna 2010. För att anmäla intresse för att presentera vid en session, vänligen kontakta sessionsansvarig.
Sociala medier och vetenskaps- och teknikhistoria. Dags för teknik- och vetenskapshistoria 2.0?
Sessionsansvarig: Thomas Söderqvist thss@sund.ku.dk
Under de senaste 10 åren har sociala webmedier (wikis, blogs, Facebook, Twitter m.m.) revolutionerat hundratals miljoner människors sätt att använda webben. Vetenskaps- och teknologihistorisk samt STS-orienterad forskning och förmedling har däremot ännu inte förhållit sig särskilt aktivt till denna utveckling. Det är dock svårt att föreställa sig att dessa ämnen på sikt kan undgå att integrera sociala webmedier i sin praxis. I den här sessionen hade vi tänkt oss att reflektera över vilka konsekvenser sociala webmedier har för vår akademiska praxis – både idag och inom en överskådlig framtid. Vi kommer att ta utgångspunkt i våra egna erfarenheter av sociala webmedier och i en del aktuell forskning på området. I god social webmedie-anda vil vi gärna engagera konferensdeltagarna och sessionen kommer därför att organiseras som en kombination av korta inlägg och diskussion. Som förberedelse av sessionen kommer vi också att upprätta ett virtuellt rum på ett eller flera medier (Facebook? blog?) i september.
Att mäta naturen
Sessionsansvarig: Birgit Karlsson birgit.karlsson@econhist.gu.se
Miljövärdering spelar en central roll i den samhällsvetenskapliga miljödebatten. På senare tid har begrepp som naturkapital och ekosystemtjänster varit frekventa men omdiskuterade analytiska redskap. När dessa begrepp skall konkretiseras ställs olika värderingsgrunder mot varandra. Dagens debatt har rötter långt bak i tiden. I samband med industrialiseringen kom nya aspekter av naturens resurser att betraktas, inte bara som naturtillgångar att utvinna, utan som ett kapital att förvalta, transferera och beskatta. Med denna utveckling följer ett växande behov av att mäta, värdera och inventera naturen. Det gäller såväl i dess roll som enskild egendom som redovisas och värderas för att underlätta exempelvis försäljning, belåning eller upprättandet av rationella hushållsplaner som i des roll som nationalförmögenhet som inventeras och kartläggs i exempelvis geologiska undersökningar eller skogstaxeringar.
I de metoder och procedurer som utvecklas i detta syfte samverkar olika vetenskapliga traditioner såsom naturvetenskaplig klassificering statistisk sampling och ekonomiska analys. Men här konfronteras också olika sätta att värdera naturen dess betydelse på ett filosofiskt och ideologiskt plan. Vissa naturvärden kan prissättas på en marknad medan andra som tillgången till exempelvis rekreation eller biologisk mångfald är svårare att kvantifiera. Om framtida tillgångar och möjligheter skall vägas mot samtida exploatering eller om risker och ofullständig information skall värderas krävs såväl teknisk analys som normativa ställningstaganden
Vi föreslår en session som kombinerar idé- och vetenskapshistoriska aspekter med ekonomiska perspektiv på mätandet av naturen.
Vetenskap och publik kunskapsbildning
Sessionsansvarig: Johan Kärnfelt, johan.karnfelt@lir.gu.se
Begreppet publik kunskapsbildning, på engelska närmast public apropriation of science, försöker fånga de kunskapsbildningsaktiviteter som ett vetenskapligt tankegods föranleder hos lekmän. Med begreppet följer alltså att vetenskapens publiker uppfattas som mer eller mindre aktiva instanser, snarare än som passivt tillbakalutade människor som sväljer vetenskapen hel. Så tillvida ansluter tematiken till sessionen om ”Medborgarskap, vetenskap och demokrati”. Men istället för att fokusera på de demokratifrågor och den politiska diskurs som där är aktuellt, kommer vi att ägna oss åt ett antal historiska fall där olika publiker använt vetenskaplig kunskap för att skapa en egen plats i världen och som i förlängningen av detta själva försökt bidra till den vetenskapliga kunskapsbildningen.
Medborgarskap, vetenskap och demokrati: teoretiska och metodologiska resurser för historiska studier?
Sessionsansvarig: Dick Kasperowski, dick.kasperowski@theorysc.gu.se
Idag är det inte ovanligt att tala om kulturella, etniska, globala, ekologiska, bio- eller vetenskapliga medborgarskap. Studiet av en rad samtidsfrågor med begreppet medborgarskap verkar i dessa sammanhang vila på och bli ett uttryck för behovet att begreppsliggöra en faktisk, eftersträvansvärd eller problematisk men i alla händelser genomgripande mångfald, diversifiering och svåröverblickbarhet som ingår i de samhälleliga besluts- och styrprocesserna och gör dem svårhanterliga.
Begreppet vetenskapligt medborgarskap är därmed ett svar på behovet av ett analytiskt ramverk för att fånga en decentralisering av statens och vetenskapens inflytande och kontroll över regleringar av samhällets vägval i enlighet med ökad komplexitet och fragmentering. Här skapas, menar flera bedömare, ett medborgerligt utrymme för rättigheter i förhållande till den vetenskapliga kunskapen när osäkerheter i någon mening framträder.
Detta analytiska ramverk har hittills i huvudsak tillämpats på samtida problematiker. Inom denna session välkomnar vi bidrag som i bred mening har ambitionen att diskutera detta analytiska ramverks tillämpbarhet på historiskt material.
Industriforskningsinstitut: politik och praktik i forskningslandskapets gränsområden.
Sessionsansvarig: Ingemar Pettersson, ingemar2@kth.se
Korrosionsinstitutet, Svenska institutet för konserveringsforskning, Svenska träforskningsinstitutet, Svenska silikatforskningsinstitutet, Ytkemiska institutet och Metallografiska institutet är olika exempel på svenska statsunderstödda industriforskningsinstitut som upprättats under 1900-talet. Kort förklarat rör det sig om forskningsanläggningar som inte tillhört universitets- eller högskoleorganisationen och som har haft som främsta uppgift att gynna teknisk utveckling inom näringslivet. I Sverige har industriforskningsinstitut historiskt sett haft en marginell placering i förhållande till den forskning som har bedrivits inom universitet och högskolor. I flera andra europeiska länder (däribland Tyskland, som behandlas i ett av sessionens bidrag) har industriforskningsinstitut däremot haft förhållandevis framskjutna positioner.
Industriforskningsinstitut kan inte knytas till några fixerade roller i ett forskningslandskap och utgångspunkten för sessionen är att dess funktioner har omtolkats och förändrats utifrån olika ideal och föreställningar kring kunskapens roll i samhället. Som viktiga faktorer i detta sammanhang kan nämnas idéer kring relationen mellan vetenskaplig kunskapsproduktion och teknisk tillämpning, ekonomiska teorier kring statens funktion för teknikutveckling och industriell tillväxt, industrins förändrade sammansättning samt olika föreställningar om universitetens och högskolornas centrala uppgifter. I Sverige har de offentligt finansierade industriforskningsinstituten således under vissa förhållanden lanserats som kunskapsproducerande grundforskningsinstitut medan de under andra förhållanden främst har setts som kunskapsförmedlande institut för tillämpad forskning. Under alla förhållanden har dock industriforskningsinstituten befunnit sig i olika gränsområden. Som utförare av industriellt inriktad forskning har dessa institut inte bara verkat i skärningspunkten mellan statliga och privata intressesfärer, de har även förenat akademiska och industriella normer och på olika vis funnits placerade inom spannet mellan grundforskning och tillämpad forskning.
De respektive bidragen inom sessionen utforskar dessa gränsområden utifrån olika utgångspunkter. Thomas Kaiserfelds framställning visar hur 1900-talets svenska industriforskningsinstitut kan relateras till ett problem kring tekniköverföring som sedan 1600-talet givits olika lösningar i form av akademier, särskilda sällskap, tekniska högskolor och universitet. Ingemar Petterssons framställning gestaltar hur och varför stat och industri från mellankrigstid till 1960-tal gemensamt skapade och finansierade en rad forskningsinstitut. Maja Fjæstad visar i sin framställning hur de tyska institutsorganisationerna Max-Planck-Gesellschaft och Fraunhofer Gesellschaft vuxit fram ur Tysklands särpräglade historiska situation och hur grundforskning och tillämpad forskning kan knytas till ideal kring politiskt oberoende och ekonomisk tillväxt. Katarina Larsens bidrag behandlar den svenska skogsproduktforskningens mål och medel under 1900-talets andra hälft och belyser bland annat den tidens utvecklingsprojekt inom träforskningen och hur den svenska organiseringen av skogsproduktforskning förhöll sig till den internationella utvecklingen inom området.
I den goda stadens tjänst – teknokrater, aktivister och omvandlingen av de svenska städerna 1950–1980
Sessionsansvarig: Tomas Nilson, tomas.nilson@history.gu.se
Under efterkrigstiden omvandlades de svenska städerna på ett mycket genomgripande sätt: äldre bostadsbestånd sanerades och en ny typ av bebyggelse – uppställd efter strikta modernistiska principer – växte fram istället. Den ”goda staden” tog alltså snabbt form. Men för vem? Kritiken mot ”rivningshysterin” och de ideal som låg bakom intensifierades under perioden, och resulterade i en rad protesaktioner och bildandet av motståndsgrupper.
Den föreslagna sessionen avser att diskutera detta från två perspektiv: teknokraternas och aktivisternas. De förra ville snabbast möjligt riva den äldre bebyggelsen, vilken de starkt förknippade med ett förgånget samhälle, med klassklyftor, orättvisor, nöd och fattigdom, och ersätta den med moderna lägenheter byggda efter de senaste byggnormerna. De senare däremot, ville bevara husen som de ansåg representerade både arkitektoniska som kulturhistoriska värden i sig.
Praktiker i vård och medicin
Sessionsansvarig: Margareta Hallberg margareta.hallberg@theorysc.gu.se
Vård och medicin har länge stått i fokus för humanvetenskaplig forskning, både inom som utanför STS. Det i vid mening medicinska fältet har en central plats i samhällets utveckling och förändring, såväl som gränsmarkör mellan sjukt/friskt, hälsa/ohälsa, normalt/onormalt, nödvändigt/onödigt, som betydande ekonomisk maktfaktor genom bland annat teknologiska innovationer och läkemedelsindustri. Vård och medicin kan studeras på mängder av sätt från olika utgångspunkter och med skilda objekt och nivåer i centrum.
I denna session vill vi samla presentationer av forskning om vård och medicin ur olika perspektiv där såväl historiska som samtida processer belyses. Vi välkomnar både internationella och nationella exempel, både vetenskaps- och teknikorienterade och olika ämnesområden.
Kärnkraft och kärnavfall
Sessionsansvarig: Mats Andrén mats.andren@idehist.gu.se
Kärnkraft har under ett halvt sekel varit en del av energiproduktionen i den industrialiserade världen. Kärnkraft var till en början föremål för drömmar om ren energi i stora mängder. Ett av dess stora problem har visat sig vara kärnavfallet som kräver isolering från biosfären under en tid så utsträckt att den ur mänskligt perspektiv framstår som en evighet. Argumenten för kärnkraft har skiftat från idén om nationellt oberoende till att idag betona klimatfrågan. Sessionen är öppen för bidrag som behandlar det svenska kärnkraftsprogrammet och den svenska kärnavfallshanteringen i historisk belysning. Bidragen kan ta upp enskilda fall, liksom övergripande perspektiv och jämförelser med internationella fall och förhållanden.
Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria